Artiklar

FK startsida

Förutspå väderutvecklingen

Att med hjälp av molnen förutsäga väder har i alla tider använts av sjöfarare för att undvika stormar eller planera för seglingsbara vindar även i vardagen använder många möjligheten, de flesta vet när det är regn på gång genom att läsa i de grå molnen. Informationen kan upplevas värdefull när man färdas i en kanot. Generellt kan sägas att väderomslag innebär vind. Ett oväder eller lågtryck pressar vinden framför sig, ett riktigt åskväder föregås i de flesta fall av hård vind.

Här följer en sammanställning av de grundläggande formationerna och något vad de kan tänkas innebära för väderutvecklingen.

I många situationer är bilden en blandning av flera av typer och det är inte heller alldrig säkert hur situationen kommer att utvecklats men ute på en öppen fjärd kan det kännas lungnande att veta att det inte är hård vind på gång.

Moln uppdelas i tre huvudkategorier. Höga. Medelhöga och låga

Låga moln (molnens undersida finns under 2500 meter)

Stratus (dimmoln)

Stratusmoln består av ett jämnt, lågt molntäcke utan konturer.  De är diffusa moln det ibland faller duggregn ur.

Stratus (dimmoln) tillsammans med altostratus (skiktmoln)

Stratusmoln bildas också ofta i samband med nederbörd, vilket den här bilden är ett exempel på. De är ganska ofarliga moln eftersom det sällan är någon vind under dem. Däremot kan de ge ifrån sig ett lätt duggregn och försämra sikten. De trivs också bra under regnmolnstäcken där de kallas "dåligt-väder-moln" eller "oväders-stratus". När det blåser under regnmolnen kallas de även ofta för "molntrasor ".

Stratocumulus (valkmoln)

Stratocumulus förekommer som ett sammanhängande täcke eller som flak. De bildas ofta på sommarkvällar, när cumulus (stackmoln) är på väg att sjunka ihop (och till slut kanske lösas upp).

Stratocumulus (valkmoln) tillsammans med cumulus (stackmoln)



Cumulus (stackmoln)

Cumulus är sommarmoln, "vackert väder-moln".  Bildas genom att varm luft stiger och kyls av, varpå vattenångan i luften kondenserar och bildar molntussar.

Cumulus (stackmoln), upptornade

En vidareutveckling av "vackert väder-molnen".
När toppen av ett cumulusmoln "lutar", dvs rör sig fortare i överkanten indikerar det på att byarna blir större och hårdare.
Det är även cumulusmolnen som står för vindens pendelförmåga. Bäst pendlar vinden då den kommer utifrån havet i regelbundna mönster. Stackmolnen kommer sällan ensamma, utan i "flock". Inne över land är de i regel färre och det blir längre avstånd mellan byarna, vilket resulterar i att det tar längre tid mellan vindvriden. Molnen växer ju vanligtvis fram under dagen och är som störst på eftermiddagen, då även vindbyarna är som hårdast.

Cumulonimbus (bymoln, åskmoln)

Cumulonimbusmoln utvecklas ofta från upptornade cumulus.  Kan förebåda regnskurar eller snöbyar, hagel och åska.

Medelhöga moln (molnens undersida finns på 2500-6000 m höjd)

Altocumulus (böljemoln)

Altocumulus förekommer både som enstaka flak där solen lyser genom och som täta moln.

Altocumulus (böljemoln)

Den här typen av altocumulus förekommer ibland i samband med cumulus och är då ett tecken på att atmosfären är instabil.  En instabil atmosfär är en förutsättning för att cumulonimbus ska kunna bildas.

Altostratus (skiktmoln)

Altostratus kan förekomma dels som ganska tunna moln som solen lyser genom och dels som tjockare moln.  De tjocka altostratusmolnen kan förebåda nederbörd. Om så är fallet kan man kan räkna med att vädret blir sämre inom några timmar.

Höga moln (molnens undersida finns över 6000 m höjd)

Cirrus (fjädermoln)

Den här typen av cirrus, som har krokar i en ände och som tätnar efter hand, förebådar ofta annalkandet av en varmfront. De kan även uppkomma som en uppböjd spets. Ofta ligger de då framför tätare och mörkare moln. Denna typ av moln kallar man "oväderscirrus". De tätare och mörkare molnen bakom brukar vara oväder med nederbörd och starkare vindar. Vinden vrider troligtvis moturs när ovädret kommer, om man nu befinner dig på norra delen av jordklotet.
Det kan ta upp till tolv timmar innan själva ovädret kommer.

Cirrocumulus (makrillmoln)

Cirrocumulus förekommer oftast tillsammans med cirrus eller cirrostratus.  De består av mer eller mindre utbredda flak som ger molnhimlen ett vattrat utseende.

Cirrostratus (slöjmoln) tillsammans med stratocumulus (valkmoln)

Cirrostratus som drar upp över himlen kan vara ett tecken på att en varmfront närmar sig.  De har då oftast föregåtts av cirrus.

Cirrostratus (slöjmoln) med halo tillsammans med altocumulus (böljemoln)

En halo, dvs en ring runt solen eller månen, kan bildas då ljuset bryts i de iskristaller som cirrostratusmolnen består av.  Halon är ett klassiskt tecken på en annalkande varmfront.